Andreas Mogensen - Tillbaka I Rymden
2015 gick hans dröm i uppfyllelse: Andreas Mogensen sitter fastspänd i sin plats i Sojuz-raketen på Baikonur Space Center i Kazakstan. Ånga och rök strömmar ut ur raketen. Nedräkningen når noll, och plötsligt spränger två miljoner hästkrafter Andreas Mogensen upp genom atmosfären. Resan till den internationella rymdstationen, ISS, har påbörjats.
I tio dagar fick han uppleva den unika upplevelsen av tyngdlöshet. Och när han väl anlände till rymdstationen påbörjade han omedelbart de vetenskapliga experiment som gjorde honom till den första dansken som skrev astronaut på sitt visitkort.
"Det var en dröm som gick i uppfyllelse. Som pojke såg jag bara en framtid som på något sätt innefattade rymdresor för mig. Och vägen dit innebar att jag antingen skulle utbilda mig till stridspilot eller till flyg- och rymdingenjör. Men när en karriär som pilot väl var över kunde man 'bara' se fram emot att färdas med turister runt om i världen i gigantiska passagerarflygplan. Så ingenjörsyrket vann till slut", säger Andreas Mogensen.
Först tog han en masterexamen i flygteknik från Imperial College London. Detta följdes av en doktorsexamen i flygteknik vid University of Texas i Austin. Men de första stegen mot hans mål var ett litet nyhetstelegram som fångade hans uppmärksamhet redan 2008.
Han fick information om att Europeiska Rymdorganisationen ESA sökte kandidater till nästa omgång astronauter. Meddelandet om lediga platser lockade nästan 10 000 sökande.
Men med en blandning av skicklighet och viljestyrka gick han hela vägen. Och i början av sommaren 2009 kunde han ansluta sig till en utvald grupp män och kvinnor som tränar för att bli astronauter. En utbildning som skulle ta sex år innan han för första gången spändes fast i en rymdraket med destination den Internationella Rymdstationen.
Pilot & Kapten
Det har gått sju år sedan han senast var i rymden. Ungefär 400 km över jordens yta. Och nu, för andra gången, är drömmen på väg att bli verklighet.
Någon gång i augusti nästa år kommer han att göra sin andra resa till ISS. Och den här gången kommer han ovanligt nog att vara pilot på den 70 meter höga SpaceX Falcon 9 Dragon Crew när han och resten av besättningen får grönt ljus att lyfta från Kennedy Space Center i Florida.
När nedräkningen når 3-2-1-1-Lift Off kommer Falcon-raketkapten Jasmin Moghbeli och piloten Andreas Mogensen att släppa loss de nio raketmotorerna. Allt kommer att skaka och darra intensivt när de bryter mot gravitationens lag och stiger upp mot den viktlösa rymden.
Bara åtta minuter senare kommer de att ha undkommit jordens grepp och flyga lugnt - men med enorm hastighet - mot den internationella rymdstationen ISS, som befinner sig i en konstant omloppsbana runt jorden. Med en konstant hastighet på 27 700 km/h är det inte lätt att komma ikapp.
Jordens rotation och rymdstationens egen hastighet innebär att det är mycket få tillfällen då Andreas Mogensen som pilot kan hoppas på att styra rymdkapseln till en exakt rendezvous med rymdstationen. Och vi talar om att nå en punkt med absolut precision ute i rymden. En destination där det inte finns något utrymme för fel.
Det är ganska ovanligt att en dansk astronaut får en andra resa till rymdstationen. Men det är ännu mer ovanligt att Andreas Mogensen har utsetts till pilot för rymdfarkosten den här gången.
Och det är ganska ovanligt att han kommer att vara Befälhavare för den Jnternationella Rymdstationen under de kommande sex månaderna.
"Det har aldrig tidigare hänt att NASA har utsett en europé - än mindre en icke-amerikan - att leda ett uppdrag. Även om det naturligtvis finns en viss grad av politik i en sådan utnämning är det en klapp på axeln. Inte bara i jämförelse med mitt första uppdrag 2015. Det är naturligtvis också ett erkännande av det arbete jag har utfört under de senaste sju åren som sambandsofficer mellan Nasa och Europeiska Rymdorganisationen (ESA)", säger Andreas Mogensen.
Förbereda nya uppdrag
Sedan sitt första uppdrag har han varit stationerad i Houston, Texas, och arbetat på NASA, där dagordningen nu kretsar kring två saker: Det första målet är att få tillbaka människan till månen redan 2024. För det andra är NASA:s och ESA:s officiella mål att göra en rymdresa till Mars någon gång på 2030-talet. Andreas Mogensens kommande uppdrag till ISS är också en del av förberedelserna för både framtida mån- och marsexpeditioner.
"De experiment som vi kommer att utföra på rymdstationen handlar i hög grad om att utveckla och förfina den teknik som behövs för att göra långa rymdresor i tyngdlöst tillstånd. Under mitt första uppdrag arbetade jag med ett system för att återvinna resurser och producera drickbart vatten. Den här gången kommer jag att arbeta med en 3D-skrivare så att vi kan tillverka våra egna reservdelar i rymden, säger Andreas Mogensen.
Att kunna återställa besättningens vattenförsörjning och tillverka egna reservdelar är naturligtvis av stor betydelse när uppdraget till månen inleds om två år. För att inte tala om den sex månader långa resan till Mars.
"Att etablera en bas på månen och en rymdstation i månens omloppsbana är ett viktigt steg på vägen mot de utmaningar som vi kan ställas inför när vi når Mars om tio år. Här kommer vi att få erfarenhet av att leva under lång tid i ett viktlöst skick. Ännu viktigare är hur vi kan generera vårt eget vatten och syre. Och, som vi ser i vissa science fiction-filmer, odla våra egna grönsaker i laboratorierna på månbasen."
Det sex månader långa uppdraget på ISS - och den framtida månbasen - spelar också en roll när det gäller att samla in kunskap om viktlöst liv i rymden.
"Naturligtvis har vi våra vetenskapliga experiment att genomföra. Men vi måste också hålla oss i form och bibehålla vår muskelmassa. Hemma har vi förstås tränat, men det finns också tid i dagsprogrammet uppe på ISS för att träna på löpband, löpband och styrketräning med en speciell maskin som använder vakuum för att arbeta med musklerna."
Han fortsätter: "Det handlar också om mental förberedelse. Vi måste bo på mycket få kvadratmeter i sex månader. Det är därför viktigt att vi kan tolerera varandra. Särskilt om några år, när resan till Mars kommer att ta sex månader."
Men just nu handlar det om att förbereda ett nytt månuppdrag. Att kunna utforska månen igen kommer naturligtvis att spela en stor roll. Det har trots allt inte funnits någon mänsklig månvandrare sedan 1972.
Kanske spelar det också roll att forskarna förväntar sig att hitta - och kanske senare utvinna - ett antal sällsynta och värdefulla mineraler på månen. Dessutom planeras månbasen att placeras vid en av polerna, eftersom man tror att det finns goda chanser att hitta stora reserver av vatten i form av is.
Att NASA och ESA planerar att ha en bas på månen redan 2024 beror förmodligen också på att Kina och Ryssland också har planer på att ta med sig människor tillbaka till månens yta. Och precis som i de populära sci-fi-filmerna och -serierna är det viktigt att vinna tävlingen om att vara först.
Tillbaka i skolan
Efter sin första resa till ISS 2015 och den lyckade landningen i Kazakstans ödemark tio dagar senare var Andreas Mogensen sugen på ännu en resa till ISS. Och en dröm kommer nu att gå i uppfyllelse sommaren 2023.
Även som kapten för rymdstationen under det sex månader långa uppdraget. Det innebär en ny resa tillbaka till skolan. "Det är en annan typ av raket än den som tog mig upp till ISS första gången. Den här gången lär jag känna Elon Musks SpaceX Dragon in i minsta detalj. En del av detta är att jag också ska styra rymdfarkosten och manövrera den till perfekt dockning med rymdstationen. Så det är långa dagar i skolan. I somras tillbringade jag en vecka i Köln. Och under de kommande månaderna väntar många lektioner innan jag är redo att sätta mig i pilotsätet."
Det blir också en annorlunda upplevelse för familjen. Hans första rymdpromenad var naturligtvis spännande. Särskilt för hans fru Cecilie. "Men för mina barn, som bara är tre, fem och åtta år gamla, är allt som händer nästa vecka lite overkligt. Cecilie däremot är helt såld på mitt uppdrag. Och det är min stora passion. Själv är hon inte så intresserad av rymden. Men även om det är en utmaning för henne stöder hon mitt projekt till 100 procent", säger Andreas Mogensen och tillägger att hon också är bra på att "hålla honom på jorden" när hans drömmar blir lite för långsökta.
Nationalhjälten
Men på många sätt har Andreas Mogensens astronautkarriär förändrat hans familjs liv. Nästa år kommer hans fru och barn att vara utan honom i sex månader.
Utbildning och träning runt om i världen har också gjort honom till något av en globetrotter, med regelbundna resor till Europa och pendling mellan Kennedy Space Centre i Florida och Houston i Texas. Och på bara tio dagar i september 2015 har han blivit det närmaste vi har en dansk nationalhjälte. I vilket fall som helst har namnet Andreas Mogensen blivit känt för både unga och gamla i Danmark.
Hans prestation gick inte heller obemärkt förbi i kungafamiljen, där drottning Margrethe grävde djupt och hedrade den danske astronauten med en sällsynt utmärkelse i form av den kungliga belöningsmedaljen i guld av första graden med krona och inskription. Men det har också funnits mindre trevliga erfarenheter.
I vilket fall som helst har Andreas Mogensens rymdresa och arbete med ESA och NASA fått ett antal konspirationsteoretiker att komma fram ur busken.
"Då och då lägger jag upp vackra och intressanta rymdbilder på Facebook och Instagram. De flesta människor är naturligtvis glada över att se dessa vackra bilder. Men varje gång finns det också konspirationsteoretiker som gör konstiga kommentarer", säger Andreas Mogensen.
Det är främst de så kallade "plattjordingarna" som är fast övertygade om att jorden är platt. De är orubbliga i sin övertygelse. "Om jag tog upp dem i en rymdraket och övertygade dem om att jorden är rund, ja, då skulle andra bara hävda att vi hade köpt dem för att få dem att ändra uppfattning. Det är verkligen helt otroligt."
Rymdpromenad och nya uppdrag
Men det är inget som oroar honom särskilt mycket. Just nu handlar det om att förbereda sig för sitt uppdrag nästa år till ISS. Och att drömma om att gå ut i rymden.
"Det skulle vara fantastiskt om vi kunde göra det. Det finns alltid saker som kan gå sönder och som måste repareras. En solpanel som behöver lagas. Eller ett nytt instrument som behöver monteras. Vad det än är så kommer det att bli en helt exceptionell upplevelse."
Men även om det kan verka som den största prestationen i hans karriär att vara pilot för en rymdraket och kapten för den internationella rymdstationen i sex månader, tillåter han sig fortfarande att drömma om större saker.
"Även om det ofta är politik inblandad i utnämningarna, och ESA samarbetar med NASA om de kommande månuppdragen, kan det vara ganska ovanligt att vara den första dansken på en månvandring", säger Andreas Mogensen och avslutar: "Och vem vet? Om tio år kommer vi att ha en raket som kan göra resan till Mars, och jag kommer bara att vara 55 år!