Diamonds are forever
Diamanter är en tjejs bästa vän, sjöng Marilyn Monroe. Så kanske är det inte så förvånande att många investerar i en vacker förlovnings- eller vigselring prydd med fantastiska diamanter när kärleken kallar. Även om en blivande brudgum kanske har stått hos juvelören och rivit sig i håret när han verkligen förstått alla nollor på prislappen. Men faktum är att det inte finns så mycket anledning att oroa sig i förväg. För diamanter är en relativt säker investering.
Det handlar naturligtvis först och främst om det unika material som en diamant är. Den skapas när kol pressas samman under enormt tryck och höga temperaturer, minst 60 kilometer ner i jordskorpan. Sedan skjuts de upp genom kraterrör – så kallade diatremer – eller vulkanutbrott. Detta måste ske ganska kort efter bildandet; annars omvandlas de till grafit, som vi känner till från våra blyertspennor.
Men när de väl når en nivå i jordskorpan där de kan brytas, ja, då handlar det helt enkelt om det hårdaste material vi känner till. Ett material som bara kan slipas med diamantstoft. Och även om detta är en process som sker kontinuerligt djupt under jord, är diamanter som kan slipas till reguljära stenar fortfarande lite av en sällsynthet. Den övervägande delen av de diamanter som bryts i gruvor i Ryssland, Afrika, Australien och Kanada är nämligen mestadels stoft som används i industrin.
Och när man ibland hittar en färgad diamant är det ännu mer sällsynt. Till exempel såldes en rosa diamant – The Pink Star på 59,6 karat (ca 12 gram) – på en auktion i Hongkong 2017 för 71 miljoner dollar. För just graden av sällsynthet är helt avgörande. Det faktum att diamanter är förknippade med oöverträffad skönhet, tragiska förbannelser och sagolika prestationer bidrar också till de höga priserna.
Bra investering
Diamanter har alltid varit mycket eftertraktade. Till skillnad från guld är de lätta att förvara, och man kan enkelt transportera sin förmögenhet. Tänk bara på att en enda sten på 12 gram kan vara värd hundratals miljoner. Det har haft sina fördelar i mer turbulenta tider med krig och förföljelser.
Men det är faktiskt också en bra investering, i mindre skala, att sätta en del av sin förmögenhet i diamanter. Det anser Lars Jessen från Toft Jessen, som har handlat med diamanter i mer än 15 år. Både för egen smyckeproduktion och som leverantör till guldsmeder runt om i landet.
“Det är ett attraktivt område att röra sig in i. Inte minst eftersom prisutvecklingen på diamanter har varit jämnt stigande och är oberoende av de finansiella marknaderna. Marknaden är dessutom relativt stabil utan stora svängningar, och vi har historiskt sett haft en årlig ökning på fem till sju procent,” berättar Lars Jessen.
Men det kan förstås finnas faktorer som kan påverka priserna. Som exempel nämner han att Ryssland, efter invasionen av Ukraina, har blivit mött med sanktioner som gör det omöjligt att sälja ryska diamanter i stora delar av världen. Ett annat exempel är stängningen av Argyle-gruvan i Australien, där de största fynden av rosafärgade diamanter har gjorts. Den stängdes 2020. Men båda exemplen ses med en investerares ögon kanske också som ganska positiva, eftersom de kan bidra till att pressa upp priserna. “Inte minst eftersom efterfrågan är relativt konstant,” som Lars Jessen uttrycker det.
De fyra C:na
Priset på diamanter är i allt väsentligt beroende av just efterfrågan. Och naturligtvis de fyra C:na, som står för Clarity, Color, Carat, and Cut. Kort sagt är kvaliteten på dessa olika parametrar avgörande för prissättningen.
Klarheten mäts från den klaraste helt felfria diamanten (flawless) till I3-kategorin, där synliga orenheter finns i stenen. Färgen är oftast klar vit men rör sig också mot en mer gulaktig ton. De mer ovanliga rosafärgade och blåaktiga diamanterna är sällsynta – och därför också dyrare. Vikten mäts i karat, där en karat motsvarar 0,20 gram. Och slutligen finns det slipningen. När en större rådiamant hittas bedömer experterna hur stenen bäst kan slipas till mindre stenar för att maximera avkastningen. Det handlar också om att ta reda på hur ljuset reflekteras på bästa sätt. En investerare kommer, så långt det är möjligt – och så långt plånboken räcker – att vara intresserad av att köpa diamanter som uppnår de högsta betygen i de parametrar som de fyra C:na tillsammans utgör.
Investerarna
Även om diamanter naturligtvis inte är ett helt billigt investeringsobjekt, så är det många som faktiskt sparar ihop till dessa funklande ädelstenar. “Riktigt många av oss köper ju vid något tillfälle en förlovnings- eller vigselring som är prydd med diamanter av varierande kvalitet. Men oavsett vilken diamant man har köpt, handlar det ju samtidigt om en investering som bara ökar i värde med tiden. Och så finns det också en viss garanti för investeringen, både för kärleken och plånboken,” säger Lars Jessen.
Men om man verkligen vill sprida sin pensionssparande, är hans rekommendation att börja sin diamantsamling med investeringar på 100.000 till 200.000 DKK. Det kan ge en årlig avkastning på upp till 10.000 till 14.000 DKK, som marknadspriserna utvecklas just nu. “När vi pratar om riktiga investerare handlar det oftast om människor som redan äger aktier eller fastigheter. De kanske vill sprida sina investeringar. Eller så handlar det om att äga något handgripligt som en diamant som de kan ha hemma i lådan, och som bara blir mer värdefull.”
Lars Jessen betonar att det handlar om en bransch där det finns ordning på allt från certifiering till vanlig handel och hantering. Alla investeringsdiamanter blir nämligen tullade och utrustade med en unik kod som slipas in i stenen, och som därför kan verifieras online. Det hjälper också att alla diamanter är unika av naturen, lite som ett fingeravtryck, vilket gör det omöjligt att kopiera en given diamant. Sammanfattningsvis är diamanter ofta en säker hamn för ens investeringar. Även i det lilla. För precis som med kärleken, som helst ska bli djupare och klarare år efter år, ökar även vigselringen i värde med tiden.
Konstgjorda diamanter
Modern alkemi
Genom historien har många försökt återskapa naturens underverk i ett laboratorium i jakten på snabb rikedom. Tänk bara på medeltidens alkemister, som mer eller mindre fantasifullt försökte skapa konstguld i en särpräglad blandning av bönor, kemiska reaktioner och metalllegeringar.
Men vad som inte lyckades för 1600-talets alkemister lyckades 1955, när General Electric skapade den första konstgjorda diamanten. Vid första anblick är det svårt att särskilja en laboratorietillverkad diamant från den äkta varan. Den skapas precis som i naturen av kol under högt tryck. Men processen är naturligtvis starkt påskyndad. En liten diamant på 0,1 karat kan produceras på en vecka. För erfarna gemmologer kommer närvaron av grundämnet kväve att avslöja att stenen är konstgjord.
Och den är naturligtvis betydligt billigare än en äkta diamant. En syntetisk diamant på 0,1 karat kostar ett par hundra kronor, medan en äkta närmar sig cirka 2.000 DKK.
“Självklart är det skillnad på priset. Den konstgjorda är lite bling-bling. Och så sjunker den i värde med tiden. Helt enkelt för att det produceras så många. Det ska ses i förhållande till priset på en äkta, som växer med fem till tio procent per år,” säger Lars Jessen. Han berättar att de konstgjorda diamanterna, med nya produktionsmetoder, är riktigt intressanta för industrin, där diamanter exempelvis används till skär- och borrverktyg. De kan också användas som halvledare i mikroprocessorer i våra datorer. “De ser lika ut. Och de kan användas för att skapa vackra smycken som glittrar och blixtrar i ljuset. Och så är de naturligtvis mer värda än färgat glas. Men även om de ser lika ut, kommer de nog aldrig att vara en lika bra investering som en äkta diamant,” avslutar Lars Jessen.